Stora plank & små staket - Den Svenska Björnstammen

Det är okej att bara lägga sig ner

Och säga «Tack hej då, nu dör jag»

Jag får blunda för vad jag vill

Glömma bort allt tungt som prövar

Men jag vill inte dö

Vill inte glömma någonting

Inte lämna nån utanför

Jag är här för jag vill

Även om väggarna skiljer oss åt

Vill vi ha dom för att skylla på

Och dom stannar kvar där dom står

Bara vi kan gå härifrån

Även om väggarna skiljer oss åt

Vill vi ha dom för att skylla på

Och dom stannar kvar där dom står

Bara vi kan gå härifrån

Jag flydde från allt

Men inte död eller levande som du

Jag ville gärna va din vän

Ha din tröja över mig, varm som du

Det skriker i mitt bröst

Och det är ovanligt svagt

Kan det va kraften bakom våra steg?

Nåt som vi delar men inte med oss av

Även om väggarna skiljer oss åt

Vill vi ha dom för att skylla på

Och dom stannar kvar där dom står

Bara vi kan gå härifrån

Även om väggarna skiljer oss åt

Vill vi ha dom för att skylla på

Och dom stannar kvar där dom står

Bara vi kan gå härifrån

Es ist in Ordnung, sich einfach hinzulegen

Und sagen «Danke hallo dann, jetzt sterbe ich»

Ich kann meine Augen vor dem schließen, was ich will

Vergiss all die Strapazen, die es versuchen

Aber ich will nicht sterben

Nichts vergessen wollen

Lassen Sie niemanden draußen

Ich bin hier, weil ich es will

Auch wenn die Mauern uns trennen

Wollen wir ihnen die Schuld geben

Und sie bleiben, wo sie sind

Nur wir können hier raus

Auch wenn die Mauern uns trennen

Wollen wir ihnen die Schuld geben

Und sie bleiben, wo sie sind

Nur wir können hier raus

Ich bin allem entkommen

Aber nicht tot oder lebendig wie du

Ich wollte dein Freund sein

Trage deinen Pullover über mir, warm wie du bist

Es schreit in meiner Brust

Und es ist ungewöhnlich schwach

Könnte es die Kraft hinter unseren Schritten sein?

Etwas, das wir teilen, aber nicht mit uns

Auch wenn die Mauern uns trennen

Wollen wir ihnen die Schuld geben

Und sie bleiben, wo sie sind

Nur wir können hier raus

Auch wenn die Mauern uns trennen

Wollen wir ihnen die Schuld geben

Und sie bleiben, wo sie sind

Nur wir können hier raus