Lai Lai - Eva Dahlgren

En gång för länge sedan

En ugn flicka sjöng om kärleken

Hon var naiv

Ibland helt i det blå

Och vissa sånger var omöjliga att förstå

Hon sökte sanningen

Och det fanns dagar då hon var nära den

Då hon visste att hon var född

Till att skriva sånger

Det fanns en blekt blondin

Och åkte fort som fan i en limousine

Långt bort högt upp bland molnen tog vägen slut

Men hon var glad att kliva av för hon var åksjuk

Den längsta vandringen

Är den som leder hem igen

Jag vet

För jag har gått den vägen många gånger

Och medan jag står här

Och medan jag står här och väntar

På att hon ska komma tillbaks

Jag sjunger något gammalt

Jag härmar någon annan

Och längtar

Att hon ska komma tillbaks

Hon

Är ansvarslöst fri

Jag är tryggheten hon vilar i

Det är en oberäknelig älvas dans

Jag vet aldrig var hon för mig någonstans

Om hon ger sig av

Bara denna fyrkantiga människa kvar

Jag kan aldrig skriva några sånger

Es war einmal

Ein Ofenmädchen sang über die Liebe

Sie war naiv

Manchmal ganz im Blauen

Und einige Lieder waren nicht zu verstehen

Sie suchte die Wahrheit

Und es gab Tage, da war sie nah dran

Dann wusste sie, dass sie geboren war

Lieder zu schreiben

Da war eine helle Blondine

Und fuhr in einer Limousine verdammt schnell

Weit entfernt, hoch oben zwischen den Wolken, endete die Straße

Aber sie war froh, ausgestiegen zu sein, weil sie krank war

Die längste Wanderung

Ist derjenige, der wieder nach Hause führt

Ich weiss

Weil ich diesen Weg schon oft gegangen bin

Und während ich hier stehe

Und während ich hier stehe und warte

Dass sie zurückkommt

Ich singe etwas Altes

Ich imitiere jemand anderen

Und Sehnsucht

Dass sie zurückkommen soll

Sie

Ist unverantwortlich kostenlos

Ich bin die Sicherheit, in der sie ruht

Es ist der Tanz eines unberechenbaren Elfen

Ich weiß nie, wo sie für mich irgendwo war

Wenn sie geht

Nur dieser quadratische Mann ist geblieben

Ich kann niemals Songs schreiben