Kustvägen Söderut - Gyllene Tider

Hon stod och väntade på någon vänlig själ

Jag var på väg från en Akilles häl

Ingenting, och allt som fanns

Överallt och ingenstans

Och det var vår, men det var kallt

Vägen var våt av snön som smalt

Jag sakta, sakta, sakta ner och stanna till

Hon tog sin väska och hoppade in

Och jag kommer aldrig hem igen

Nej, jag kommer aldrig hem igen

Sitt inte och vänta, mina vänner

För jag kommer aldrig hem igen

Hey!

La-la-la-la-la

Hey!

La-la-la-la-la

Hon sa, «Jag är inte den som du tror»

Du kanske inte heller är den du är

Hon tog mina händer, jag ville bara följa hennes steg

Hon tog sina vingar och flög iväg

Och jag kommer aldrig hem igen

Nej, jag kommer aldrig hem igen

Sitt inte och vänta, mina vänner

För jag kommer aldrig hem igen

Sie wartete auf eine freundliche Seele

Ich war auf dem Weg von einer Achillesferse

Nichts und alles, was existierte

Überall und nirgendwo

Und es war Frühling, aber es war kalt

Die Straße war nass vom Schnee, da schmal

Ich verlangsame, verlangsame, verlangsame und halte an

Sie nahm ihre Tasche und sprang hinein

Und ich werde nie wieder nach Hause kommen

Nein, ich komme nie wieder nach Hause

Sitzt nicht und wartet, meine Freunde

Weil ich nie wieder nach Hause komme

Hey!

La-la-la-la-la-la

Hey!

La-la-la-la-la-la

Sie sagte: "Ich bin nicht der, für den Sie mich halten."

Vielleicht bist du auch nicht der, der du bist

Sie nahm meine Hände, ich wollte nur ihren Schritten folgen

Sie nahm ihre Flügel und flog davon

Und ich werde nie wieder nach Hause kommen

Nein, ich komme nie wieder nach Hause

Sitzt nicht und wartet, meine Freunde

Weil ich nie wieder nach Hause komme