Björkens visa - Hootenanny Singers

Vid den klara rand av en blommig strand G

Sjöng en björk ibland sina gröna visor.

D7 G

Och jag hörde då i hans gren därpå C G

Och en gång så sjöng han så: D7 G

2. Ack jag vet, jag vet, mången hemlighet, G

Mången flicka grät under mina grenar.

D7 G

Mången gosse såg, här så varm i håg C G

På den blåa vikens våg.

D7 G

3. Klara månen sken på min gröna gren G

Och så kom där en och skar namn i barken.

D7 G

Och det var blott ett, och han kysste det.

C G

Det har ingen, ingen sett.

D7 G

4. Nästa kväll så kom där en flicka som G

Såg sig ofta om och skrev namn i barken.

D7 G

Och det var blott ett, och hon kysste det.

C G

Det har ingen, ingen sett.

D7 G

5. Nästa afton sken månen på min gren, G

Så kom åter en och så kom den andra.

D7 G

Tyst liksom en hamn, sökte vännens namn C G

I min trogna, vita famn.

D7 G

6. Och min vita stam stod helt allvarsam, G

Och så smög det fram vad de båda skrivit.

D7 G

Och jag märkte nog vad där stod i skog, C G

Och jag såg därpå och log.

D7 G

7. Sedan hände så att de båda två G

Togo miste då och ej kysste trädet.

D7 G

Lilla vän hur lätt händer icke det.

C G

Det har ingen, ingen sett.

D7 G

8. Men där for ett sken över löv och gren, G

Och ett sus där ven över blad och toppar.

D7 G

Och en stjärnas tår föll i vindens spår C G

Ned på jordens korta vår.

D7 G

Am klaren Rand eines Blumenstrandes G

Eine Birke sang manchmal ihre grünen Lieder.

D7G

Und ich hörte dann in seiner Filiale dann C G

Und einmal sang er so: D7 G

2. Ah, ich weiß, ich weiß, viele Geheimnisse, G

Viele Mädchen weinten unter meinen Zweigen.

D7G

Viele Jungen sahen hier so warm im Kopf C G

Auf der Welle der blauen Bucht.

D7G

3. Der klare Mond schien auf meinen grünen Ast G

Und dann kam jemand und schnitt Namen in die Rinde.

D7G

Und es gab nur einen, und er küsste ihn.

C G

Es hat kein, kein Set.

D7G

4. Am nächsten Abend kam ein Mädchen wie G

Schaute sich oft um und schrieb Namen in die Rinde.

D7G

Und es gab nur einen, und sie küsste ihn.

C G

Es hat kein, kein Set.

D7G

5. Am nächsten Abend schien der Mond auf meinen Ast, G

Dann kam wieder einer und dann kam der andere.

D7G

Ruhig wie ein Hafen, suchte den Namen des Freundes C G

In meinen treuen, weißen Armen.

D7G

6. Und mein weißer Rüssel stand ganz ernst, G

Und dann kroch heraus, was die beiden schrieben.

D7G

Und ich habe wahrscheinlich bemerkt, was im Wald war, C G

Und ich sah es an und lächelte.

D7G

7. Dann geschah es, dass die beiden G

Togo verlor dann und küsste den Baum nicht.

D7G

Kleiner Freund, wie einfach es nicht passiert.

C G

Es hat kein, kein Set.

D7G

8. Aber da ging ein Licht über Blätter und Äste, G

Und ein Zischen, wo Ader über Blätter und Spitzen.

D7G

Und eine Sternträne fiel in die Spur des Windes C G

Unten auf der kurzen Quelle der Erde.

D7G