Det här är ditt land (This Land Is Your Land) - Mikael Wiehe

Det här är ditt land

Det här är mitt land

Från Ales stenar

Till norra Lappland

Från Bohus klippor

Till Gotlands raukar

Landet, det tillhör

Dej och mej

Med mörka skogar

Och höga furor

Med vita björkar

Och röda stugor

Med fält och åkrar

Och varv och gruvor

Landet, det tillhör

Dej och mej

Med skär och kobbar

Och djupa fjärdar

Med ljusa hagar

Och svarta tjärnar

Med sina blånande

Berg i fjärran

Landet, det tillhör

Dej och mej

Det här är ditt land…

Jag åkte norrut

Längs Höga kusten

När skogen rodnade

Det var om hösten

Och havet glittrade

I morgonluften

I landet som tillhör

Dej och mej

Jag stod på toppen

Av Kebnekaise

Och såg på solen

Som aldrig sjunker

På myr och mossar

På fjäll och forsar

Och på landet som tillhör

Dej och mej

Det här är ditt land…

Jag stod där hemma

När dimman lättar

Jag stod bland rapsfält

Och klara bäckar

Där boken grönskar

Och storken häckar

I landet som tillhör

Dej och mej

Det var på kvällen

Jag stod vid stranden

Under Vintergatan

Och Karlavagnen

Jag tog min älskade

Hårt i handen

Och sa, landet, det tillhör

Dej och mej

Det här är ditt land…

Das ist dein Land

Das ist mein Land

Von Ales Steinen

Nach Nordlappland

Von Bohus Felsen

Zu Gotlands Raukar

Das Land, es gehört

Du und Ich

Mit dunklen Wäldern

Und laute Furore

Mit weißen Birken

Und rote Häuschen

Mit Feldern und Feldern

Und Werften und Minen

Das Land, es gehört

Du und Ich

Mit Schneiden und Kupfer

Und tiefe Buchten

Mit hellen Weiden

Und schwarze Seen

Mit ihrer Bläuung

Berge in der Ferne

Das Land, es gehört

Du und Ich

Das ist dein Land …

Ich ging nach Norden

Entlang der Hohen Küste

Als der Wald errötete

Es war im Herbst

Und das Meer funkelte

In der Morgenluft

Im Land der Zugehörigkeit

Du und Ich

Ich war oben

Von Kebnekaise

Und schaute in die Sonne

Das geht nie unter

Auf Sümpfen und Mooren

Auf Bergen und Stromschnellen

Und auf dem Land, das dazugehört

Du und Ich

Das ist dein Land …

Ich stand da zu Hause

Wenn sich der Nebel lichtet

Ich stand zwischen Rapsfeldern

Und klare Ströme

Wo das Buch grün wird

Und die Storchennester

Im Land der Zugehörigkeit

Du und Ich

Es war am Abend

Ich stand am Strand

Unter der Milchstraße

Und Karlavagenn

Ich habe meine Geliebte genommen

Hart in der Hand

Und sagte, das Land, es gehört

Du und Ich

Das ist dein Land …