Med vinden kom en sång - Vikingarna

Hon sa, jag fyller sexti nu till våren

Han krama hennes hand och sa jag vet

Vi har väl blivit klokare med åren

Dom stod på nytt vid folkparkens staket

Hon peka mot entren och sa förlägen

Där log vi första gången mot varann

Vi dansade och gick sen efter vägen

Och kramade varandra lite grann

Refräng:

Med vinden kom en sång nere ifrån parken

Där någon sjöng om sommar och om sol

Dom satt där tätt intill varann på marken

Och han plockade bort gräs från hennes kjol

Dom gick sen genom skogen fram till gläntan

Där dom hade träffats då och då

Han kom ihåg en känsla av förväntan

Och att han var för ung för att förstå

Refräng: 2ggr

Sie sagte, ich werde diesen Frühling sechzig

Er umarmte ihre Hand und sagte, ich weiß

Wahrscheinlich sind wir mit den Jahren klüger geworden

Sie standen wieder am Zaun des Nationalparks

Sie zeigte auf den Eingang und sagte verlegen

Dort lächelten wir uns zum ersten Mal an

Wir tanzten und gingen dann die Straße entlang

Und umarmten sich ein wenig

Chor:

Mit dem Wind kam ein Lied aus dem Park

Wo jemand vom Sommer und von der Sonne sang

Sie saßen nebeneinander auf dem Boden

Und er entfernte Gras von ihrem Rock

Dann gingen sie durch den Wald zur Lichtung

Wo sie sich von Zeit zu Zeit getroffen hatten

Er erinnerte sich an ein Gefühl der Erwartung

Und dass er zu jung war, um es zu verstehen

Refrain: 2 mal