Jag spelade för dårarna - Mikael Wiehe

Jag spelade för dårarna

en frusen dag i maj

Vi satt i hospitalets park

i tröja och kavaj

Jag var där på ett kort besök

Det är jag då och då

när almanackan medger det

och andan faller på

Jag sjunger mina sånger

med en klar och tydlig röst

så dårarna ska höra

när dom stiger ur mitt bröst

När sångerna är sorgliga

då faller dom i gråt

När sångerna är glada

då gråter dom ändå

Jag sjunger om den ödslighet

där mänskan vandrar kring

Om murarna som skyddar

men som också spärrar in

Jag sjunger om dom mäktiga

som härskar som dom vill

Om allt, man skulle ändra på

om modet räckte till

Så sjunger jag som jag alltid gjort

om saker som jag vet

Men också om en frihet

bortom stängsel och staket

Och dårarna, dom ler mot mej

i hemligt samförstånd

Dom vet att fast jag döljer det

så är jag en av dom

Ich habe für die Narren gespielt

ein gefrorener Tag im Mai

Wir saßen im Krankenhauspark

in Pullover und Jacke

Ich war zu einem kurzen Besuch dort

Ab und zu bin ich es

wenn der Kalender es zulässt

und der Geist fällt auf

Ich singe meine Lieder

mit klarer und deutlicher Stimme

so werden es die Narren hören

wenn sie sich von meiner Brust erheben

Wenn die Lieder traurig sind

dann brechen sie in Tränen aus

Wenn die Lieder fröhlich sind

dann weinen sie sowieso

Ich singe über diese Verwüstung

wo der Mensch herumwandert

Über die schützenden Mauern

die aber auch einrastet

Ich singe von den Mächtigen

die regieren, wie sie wollen

Wenn überhaupt, würde man wechseln

wenn der Mut reichte

Also singe ich wie immer

über Dinge, die ich weiß

Aber auch um eine Freiheit

jenseits von Zäunen und Zäunen

Und die Narren, sie lächeln mich an

in geheimer Vereinbarung

Sie wissen das, obwohl ich es verberge

also bin ich einer von ihnen